Frisk luft i ett instängt rum

Ibland känns debatten kring bostadsbyggande som om man sitter i ett instängt rum och aldrig får komma ut. Dörren öppnas aldrig, det kommer inte in någon luft och väggar samt inredning är densamma som den alltid varit. Nya idéer sågas ofta med fotknölarna och det känns ofta som att dogmatism och egoism härskar i debatten.

I det sammanhanget är Jerker Söderlinds artikel som frisk luft till de personer som sitter i den instängda bostadspolitiska debatten. Hans förslag och åsikter borde inte vara radikala, men det är dem. Jag hoppas att vi en dag kan få en debatt som handlar om hur vi ska utforma Stockholm och andra städer, där det är en självklarhet att när en stad växer innebär det att den förändras. Istället för att behöva föra ett konstant skyttegravskrig i frågan om städerna ska få växa eller inte. För även om det är få i debatten idag som säger öppet att de är emot fler bostäder – är de flesta helt övertygade om att det inte behövs några nya bostäder just där de själva bor. Tyvärr innebär det att intressanta diskussioner om hur städer ska utvecklas förvandlas till ett om städer ska utvecklas.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: