Folkpartiet och den personliga integriteten

Folkpartiets landsmöte är över och det är dags att börja utvärdera hur det gick. En del har skrivits om förslaget om ungdomslöner, samt mer generellt om landsmötet. Men på det hela var det inte överdrivet mycket uppmärksamhet kring landsmötet, och det måste sägas att Folkpartiet hade lite otur med vilka händelser som gjorde att det hamnade lite i medieskugga.

DN hade en ledare för några dagar sedan som jag tycker hade en ganska bra analys. Folkpartiet har tagit ett enormt steg kring arbetsmarknaden och föreslår nu flexicurity, därmed ett slopande av turordningsreglerna i LAS. Flera bra motioner om migration gick igenom, bland annat en som i praktiken innebär ett ställningstagande mot att utvisa kristna till Irak. Så på flera områden har DN en bra analys om att Folkpartiet träffar helt rätt ideologiskt.

Tyvärr så går det inte att säga detta om alla områden. När det gäller integritet och rättsäkerhet så är det inte bara en rad frågor där partiet hamnat snett. Det är till och med så att det finns en bristande förståelse för problematiken. Partiet ställde sig bakom förslag att ny lagstiftning ska utvärderas med en integritetskonsekvensutredning, men det blir lite ihåligt om man samtidigt ställer sig bakom brottsprovokation, datalagringsdirektivet, IPRED, FRA. Lyckligtvis ställde sig landsmötet bakom LUFs linje om att vara emot drogtester i skolan, men det är tyvärr undantaget som bekräftar regeln.  De enskilda frågorna kan absolut diskuteras och man kan dra olika slutsatser, men när vi summerar alla de frågor om rör integriteten för individen så går det inte att komma ifrån att Folkpartiet ofta drar slutsatser som vittnar om en bristande förståelse för individens integritet.

Liberala Ungdomsförbundet uppmärksammade detta problem under landsmötet i en rad olika debatter, och min förhoppning är att partiet ska börja vakna. Förhoppningsvis var debatten om drogtester i skolan början på något, inte undantaget i en utveckling.