Klubbat och klart

Jag skulle egentligen ha skrivit i måndags om detta, men det blev inte av. Men nu är det alltså klubbat och klart att Stockholm kommer att få ett sprutbytesprogram. Detta är otroligt efterlängtat och kommer betyda mycket i framtiden för vården och kontakten med missbrukare.

Detta är dock endast ett försöktsprogram, men detta är tillsammans med flera andra åtgärder en första steg mot en bättre vård för missbrukare, och därmed ett steg närmre en lösning på de problem i form av social utslagning som följer i missbrukets spår.

Fler som har skrivit om detta: Victor Zetterman, Olov Lindquist, Per Pettersson

Att jobba för de utsatta

SVD skriver idag att Folkpartiet inte driver frågor om social utslagning, hemlöshet och missbruk. Deras grund för detta är att Erik Ullenhag och Jan Björklund inte pratar så särdeles mycket om dessa frågor. Men jag undrar lite stillsamt; vad ska Jan Björklund och regeringen ska göra åt hemlösheten? Regeringen har givit extra pengar till kommuner och landsting för att undvika nedskärningar av viktiga uppgifter som till exempel vård av missbrukare. Men vad mer konkret kan en regering göra? Jag tycker det är högst rimligt att politiker som kandiderar till riksdagen och som hoppas ingå i en regering pratar om de saker de faktiskt kan påverka. Och Jan Björklund, eller någon annan regeringsföreträdare oavsett partifärg kan göra ett skvatt mot missbruket. Det är upp till kommun- och landstings politiker. Och där finns det gott om Folkpartister som gör väldigt mycket.

Som exempel gör Folkpartiet i Stockholm otroligt mycket, i landstinget har Sara Svanström varit drivande för att få fram ett sprutbytesprogram för missbrukare och landstingsrådet Birgitta Rydberg har länge arbetat för både jämställdhet i vården och bättre vård av psykiskt sjuka. Vårdvalet som i allra högsta grad är en socialpolitisk fråga är något vi liberaler har kämpat för runt om i landet och på många håll drivit igenom. Att den enskilda patienten ska få välja vilken läkare han/hon vill gå till innebär inte bara mer makt åt individen, effektivare system med mindre köer utan dessutom att människor som ofta känner sig marginaliserade eller utanför samhället nu lättare söker sig till en läkare vid behov. Mer om detta kan hittas på Birgitta Rydbergs blogg. Detta är verkligen att arbeta för de utsatta i samhället.

Så att Folkpartiet skulle ha förlorat socialpolitiken forstår jag helt enkelt inte. Problemet är kanske snarare att landstingspolitiken hamnar i skymundan bland alla riksdagsfrågor. Att jobba för de mest utsatta är kanske inte något som renderar i stora rubriker, men det är otroligt viktigt och är det något Folkpartiet är bra på så är det att uppmärksamma och hjälpa utsatta människor